Moondust

Ligger mitt upp i en skiljsmässa iaf. Mer än så orkar jag inte gå in på det.

Jag förstår att han känner sig sårad och jag är verkligen ledsen över det jag åstakommit. Jag kan inte be om ursäkt fler gånger än dom gånger jag gjort det. Det gör onmt i mig att se dig ledsen, men det finns inget jag kan göra. Önskar det fanns nått men jag vet inte vad. Jag kan inte hjälpa det jag känner.

Men jag vill också att du ska prata med mig. Vilket du inte gör. Inte om det iaf. Du hittar andra att prata med. Även om vi varit tillsammans så ska vi fortfarande kunna prata om allt. Det kunde vi innan.

Vissa saker förstår jag att du inte kan vända dig till mig för. Men det finns ändå mycket vi kan prata om.

Det är jobbigt för mig att denna nya vän till dig också är en vän till mig. Nu är det inte så att ni inte får umgås, men det som känns jobbigt är att jag vet att ni bland annat pratar om mig. Även om den nya vännen försöker avstyra det så går det inte i alla lägen. Hon vet i detta tillfälle er om dig än vad jag gör. Jobbig tanke men jag antar att jag får leva med det :P Jag är van vid att veta allt om dig och nu får jag ändra på det. Men men sånt är livet.

Annars flyter livet på nästan som vanligt. Börjar jobba på måndag och det ska faktiskt bli skönt. Lite jobbigt kommer det där emot bli eftersom Niklas också jobbar från och med i torsdag och det blir massa krångel med barnvakter och grejer men det ska nog ordna sig också =)

Tycker om dig!
Älskar dig!